Camilla

Ensam kvar med ett krossat hjärta (igen).
Jag som varit så säker på att inte släppa in någon på livet, men vad gör man när allt låter så bra?
Huvudet säger en sak, hjärtat raka motsatsen och tyvärr blir det som hjärtat vill.
Men det får hjärtat sona för nu, nu när det blivit sårat!

Nu borde det kännas bra, för innerst inne vet jag att det jag gjorde var rätt, men varför ska det då kännas så himla fel?

Tänk om jag kunde ha den turen som alla lyckliga kärlekshistorier & filmer har..

Som nu när jag sagt farväl, men inte vill att det ska vara farväl.. Att du bara kommer hit, säger att allt ska ordna sig och att det är vi som ska vara.

Men detta är verklighet, du är inte här, du hör inte ens av dig. För visst var det så att jag lyssnade på huvudet och sa att det är försent, även fast mitt hjärta skulle förlåta dig för allt och bara vilja ha dig här!

Jag vill ha dig här, jag vill hålla om dig, jag vill ligga i din famn, jag vill att du ska pilla mig i håret, jag vill ha dina varma pussar, dina varma kramar, jag vill känna din doft. Jag vill ha hela dig!
Nu... när det är försent!