Camilla

Mycket har hänt den senaste tiden på väldigt kort tid.

I lördags fick jag iaf åka in till akuten där jag sedan blev inlagd och fick komma hem igår..
Vill inte gå vidare in på varför. Tack alla sötnosar som stöttat mig under tiden.

Igår fick jag reda på en sak som var väldigt väntad, frågan var bara när det skulle hända.. Exakt som en tickande bomb..

Märkte nu att jag inte alls är sugen på att skriva..




BYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYYE

idagus skaus jagus haus deus såus roligtus medus minus älskadeus malinus.. akaus mus.
Ikvällus skiterus vius ius allus dummus idiotus somus barus ljugus helus tidus..
Bajsus bajsus på erus falskus jävlus!!

Jag läste att jag skulle brätta om hur jag återfann Zorro, så här kommer det..

Den första maj upptäckte jag att min älskade katt Zorro (som jag en gång köpt hos djurens vänner) var spårlöst försvunnen.
Vi alla var ute och letade & ropade efter honom men det gav inget resultat. Dagarna gick utan något spår efter Zorro, ju mer tiden gick desto mer trodde Pappa & många andra att det kanske varit räven som tagit honom´eller att han sprungit bort då han ej är kastrerad.
Enligt många skulle jag inte få återse min älskade katt, men jag gav dock aldrig upp hoppet.
 
Den 10 maj fick min honkatt kattungar och man såg utan tvekan att det var Zorro som var pappan, saknaden efter Zorro växte extremt och alla vi här hemma tyckte det var oerhört tråkigt att Zorro inte kunde vara hemma och få se sina små barn.
 
Så den 11 maj lade jag ut en efterlysning på blocket, där jag hade en bild på Zorro och en mycket bra beskrivning av honom.
När annonsen kommit ut dröjde det ca 10 minuter och jag hade tre missade samtal på min mobil.
Jag ringde upp och då svarade en kille :- Är det Camilla.
Jag svarade ja. Han sa då att han hade min katt hemma hos honom.
Dom hade sett annonsen och bilden var identiskt lik den katten dom hade hos sig.
När jag frågade vart dom bodde så fick jag en chock när dom svarade Skövde, och ännu en tillfällighet då det var i just det området jag vill flytta till.
 
Jag och min pappa åkte dit, när vi kom fram kändes det som en evighet innan jag fick se om denna katten var min älskade Zorro. Killen gick och hämtade katten och till min stora lycka kom han med en mycket smal Zorro i sin famn.
Jag fick Zorro i min famn och många glädjetårar kom, jag hade fått tillbaka min älskade Zorro.
 
Det var också en ren tillfällighet att denna snälla familj hade gått in på blocket, de letade efter en husvagn och precis när de hade klickat in på sidan kom Zorros efterlysning upp.
Tack vare blocket & denna snälla familj har ju nu äntligen fått tillbaka min älskade katt. Utan de båda är det ingen som vet när jag hade fått återse honom.
 
Nu har Zorro varit hemma i några dagar, han har ätit upp sig och en en pratglad, gosig, nybliven pappa som har varit så otroligt saknad! Nu lämnar han mig inte ens för en kort stund, ser han mig inte ropar han efter mig tills jag svarar, då kommer han springade nöjd & belåten, han hoppar upp i mitt knä och spinner.
Man ser i hans uttryck att han tycker -"Vad det är skönt att vara hemma, tack matte för du kom och hämtade mig".

Dålig uppdatering jag vet, men jag lever faktist.
Sitter här med rygg ont, skulle verkligen behöva massage.. Någon frivillig?? ;)

Så tråkigt väder ute att jag nästan spyr, jag som hade tänkt att fixa med massor idag.. Men jag vägrar att gå utanför dörren när det är sånt här väder.
Ist blir det nog att ta sig i kragen och börja städa inne. Sist jag hade ont tog jag ett mirakel piller och blev som en speedad råtta, och jäklar vad jag fick mycket gjort ;)
Innan hade jag tänkt att uppdatera mitt schema inom jobbet så jag får in lite extra klirr i kassan ;P

IDAG är det en speciell dag, för idag fyller bästaste Johnnyponnyponken 20 år, STOOOOOOORT grattis till honom :D
Kommer bli en toppen sommar då jag ska jobba ihop med honom :D

Wellwell, har inte så mycket mer att säga just nu..

Take care, byebye

Zorro har hittat hem :D
Var och hämtade honom i SKÖVDE igår, och nu sitter han här i mitt knä.
Han  vill inte vara ifrån mig, han följer mig överallt.. Skulle han inte se mig så ropar han efter mig tills jag svarar.
Jag är såååå lycklig nu.
Det viktigaste utav allt är att jag ALDRIG gav upp hoppet om att hitta honom, även fast andra sa till mig att honom skulle jag nog inte få se mer. Men titta nu? Nu ligger han i min famn igen och han är hemma.

Hur jag hittat honom i skövde skriver jag senare eller någon annan dag. Jag är för lycklig för att sitta vid datorn, jag vill bara pussa & krama på zorro hur mycket som helst.



Take care, mjao mjao

Snart är klockan kvart i tre och jag sitter fortfarande i min supersköna & supersnygga morgonrock som jag fått av älskade syster.
Känner att det börjar dra lite i kroppen, måste städa på mina rum.. Ser ut som fan just nu.
Igentligen får det lov att se ut som hej-kom-och-hjälp-mig då jag är sjuk.

Satt på akuten hela kvällen/natten igår, så därför får denna dagen bli som den blir.

Igår mina kära vänner så fick jag tillökning i min kattfamilj (JIIIIIIIIIIIIIPPPPPIIIIII)
Kiara födde fram två stycken små sötlurvar, syndes på långa vägar att det var hennes & zorroborros ungar. Synd att Zorro inte kan se hur söta hans barn är, (snyft :( )

På tal om mer tillökning så har en tjej från min förra klass fått en liten pojke, stort grattis & lyckönskingar till henne :)


Nu ska jag ta lite roliga piller och hoppas på att må bättre..


Take care, byeeeeee

Igår var jag tillbaka på jobbet igen, kändes inte så dragande att gå dit, men väl där var allt jättebra igen. Trivs verkligen med det jag jobbar med och med dom jag jobbar med för den delen.
Eftersom jag gjorde kvällen igår så stannade jag kvar i skövde hos syster.
Mycket prat och massa tjej-grejer blev det, alltid lika roligt :) Jag har världens bästa syster.

Imorses vaknade jag och fick lite panik, trodde jag hade försovit mig så jag missat läkarbesöket jag ska göra i eftermiddag, rusar upp och ut från rummet, slänger en blick in i köket och där ligger en mattläggare på alla fyra.. Då förstod jag att klockan inte var så mycket.
Gick ut och rökade sen gick jag in och lade mig igen..
Vaknar några timmar senare av att världens finaste kille kom in och väckte mig. Tänk om man fick vakna så varje dag? Då skulle jag alltid vara på bra humör :)

Börjar redan bli nervös inför mitt besök jag ska göra i eftermiddag, som tur är så kommer jag ha de bästa med mig. Dom stöttar mig och finns alltid där till 110% Jag älskar verkligen dom!!

Vad kvällen har att ge vet jag inte än, om det blir en tur in på bogrens eller inte.. Det återstår att se!

Take care, byebye

Ensam kvar med ett krossat hjärta (igen).
Jag som varit så säker på att inte släppa in någon på livet, men vad gör man när allt låter så bra?
Huvudet säger en sak, hjärtat raka motsatsen och tyvärr blir det som hjärtat vill.
Men det får hjärtat sona för nu, nu när det blivit sårat!

Nu borde det kännas bra, för innerst inne vet jag att det jag gjorde var rätt, men varför ska det då kännas så himla fel?

Tänk om jag kunde ha den turen som alla lyckliga kärlekshistorier & filmer har..

Som nu när jag sagt farväl, men inte vill att det ska vara farväl.. Att du bara kommer hit, säger att allt ska ordna sig och att det är vi som ska vara.

Men detta är verklighet, du är inte här, du hör inte ens av dig. För visst var det så att jag lyssnade på huvudet och sa att det är försent, även fast mitt hjärta skulle förlåta dig för allt och bara vilja ha dig här!

Jag vill ha dig här, jag vill hålla om dig, jag vill ligga i din famn, jag vill att du ska pilla mig i håret, jag vill ha dina varma pussar, dina varma kramar, jag vill känna din doft. Jag vill ha hela dig!
Nu... när det är försent!

Har inte varit hemma på evigheter känns det som, visst i torsdags & fredags var jag hemma.. Men ändå inte hemma då vi satt på kullen hela torsdagen och fredagen spenderades hos grannen.
Nu är jag iaf hemma, känns dock inte som hemma längre? Skit skumt..

Blir så less på detta vädret, igår var jag iväg och köpte blommor innnan jag åkte hem. Tänkte jag skulle plantera och grejjer idag menjag orkar knappt lyfta ett finger när det är så tråkigt väder.

När jag kom hem igårkväll fick jag reda på att min älskade zorroborro inte varit hemma på några dagar, har varit ute och letat både igår och idag utan att hitta honom. Min plutt :(

Det är sånna här dagar jag ingentligen borde sy, men jag orkar inte, det värker i hela kroppen på mig.. Feber på gång kasnke?

Nu ska jag ringa malindarling, känns tomt utan henne. Vi har ju trots allt varit med varandra oavbrutet i en evighet nu!
And i love it :)

Bye